MinVärld såklart <3

- Hej. Hur är det med dig?
- Jo tack, bara bra här. Hur är det själv? (Fast personen ifråga suttit & nögrinat en hel timme innan samtalet ägde rum)
Vi är grymma på att låtsas att allt är bra, även om det kanske är piss,skit & vademecium. Det blir som en reflex att vi svarar Bra. Sen kan vi komma på att vi ex. legat i 40 graders feber i 3 dagar, och inte alls mår bra..

Man stöter på en gammal bekant på stan och stannar för att hälsa.
Självklart kommer den välbekanta väderfrasen dyka upp, efter brist på samtalsämne (Vilket fint väder det är idag). Men även är det vanligt att man avslutar det hela med:
- Gud vad roligt att ses, vi får höras av och ta en fika nån dag. (Vilket självklart aldrig blir av).

Man sitter på bussen, och ser att det börjar välla in folk och sittplatserna fylls på. Man smyger försiktigt upp väskan och parkerar den på sätet brevid, bara för att markera att "här får du inte sitta". Någon letar febrilt plats & ser att det är tomt brevid dig. Själv låtsas du titta ut genom fönstret på något väldigt intressant, tills du hör ett hummande och -Ursäkta, är det ledigt här?
Du nickar trevligt & flyttar bort väskan, men tänker: Fan, gubbjävel, måste du sitta precis här..


Ja, är det inte typiskt svenskt så säg!