Dag 8 - Ett ögonblick
Man har ju varit med om en jädra massa ögonblick under livets gång, so far. Men det mest speciella för mig inträffade kl. 03.26, 9 maj 2005.
Jag hade under 9 månader gått runt med en klump i magen.
Jag hade pratat & diskuterat vad som komma skall, med alla möjliga människor.
Jag hade så gott jag kunnat förberett mig mentalt.
Jag hade skaffat mig en egen lägenhet, till oss.
Jag hade införskaffat det mest behövliga för att vara beredd på den första tiden.
Jag hade fantiserat om hur det skulle kännas & vara.
Men just i det ögonblicket, när min underbara son tittade ut till världen, så kände jag något jag aldrig kunnat förbereda mig på. När han låg där i famnen på mig, helt liten, vilsen, nyfödd, skrikande men efter någon sekund helt lugn. Ja herregud! Kändes som allt var en dröm.
Shit, här ligger han verkligen. Han finns. Jag kan ta på honom, han är verklig.
Det var verkligen ett magiskt ögonblick.
Kan än idag komma på mig själv med att tänka: Herregud, jag är mamma, du är min son.
Sanslöst underbart!
