Kvar i nåt jag lämnat
Det är som förr nu. Fast värre.
Står på utsidan och ser på när det rasar. Det finns ingen hjälpande hand denna gång.
Man blir så öm,skör och spräcklig.
Det gör för ont när man hoppas. Ändå måste man hoppas. Vet inte på vad bara...
Mentalt trött.Trött på dig. Din egoism att dra med dig alla i ditt fall.
Bara idag.
Imorgon blir det in i bubblan igen.
Fan för bubblan.
Fan för dig!
Kommentarer
Trackback
